lördag 28 oktober 2017

Esternas utvärderingar efter mötet i Tallinn 2016

Helerin:

Vi hade Nordplus-projekt med svenskar och finnar den 4-6 april. Enligt min mening var det kul att vi kunde möta människor som talar svenska och praktisera vår svenska också. I den första dagen, träffade vi dem i skolan och spelade några roliga namnlekar. Vi skrattade mycket och det var trevligt.  Nästa dag hade vi grupparbete, där vi diskuterade yrke och arbetsplatser. Det var bra att vi gjorde en del arbete också, inte bara roliga saker. Men jag var ganska besviken över att alla fick inte höra presentationen på onsdag eftersom jag tror att de var intressanta. På tisdag hade vi också ett besök i riksdagen. Det var mycket intressant att höra talmannen Nestor tala om olika ämnen. Guidingen var inte så intressant eftersom jag hade tidigare besökt parlamentet två gånger. På kvällen gick vi för att spela bowling, det var väldigt roligt eftersom jag inte hade spelat det under en lång tid. Den sista dagen, hade vi en "konsert", där en samisk kvinna talade om sitt liv. Det var otroligt att hon var så glad och livlig. Sammanlagt var Nordplus-projekt mycket spännande och jag tyckte mycket om det.


Johanna:

Förra veckan träffade vi några svenskar och finnar. De stannade i Tallinn i några dagar och vi gjorde ganska många saker tillsammans. Första kvällen spelade vi några lekar, som hjälpte oss att kommunicera och veta något om varandra. I början var det lite svårt och obekvämt, men när klockan var 8 hade vi alla skrattat ganska mycket och kände oss ganska fria med varandra. Nästa dag gick vi tillsammans till estnisk Riksdag och sedan pa bowlingen. På bowling var vi utan lärarna och snackade och skojade ganska mycket.
Jag var inte så bra på att spela bowling så jag använde situationen för att praktisera svenska. Efter bowlingen gick vi och åt tillsammans och promenerade lite i stan.
Nästa dagen hade vi en aktus och då åkte de tillbaka. Det var väldigt trevligt och kändes bra att prata och kunna praktisera svenska. I början var det svårare men desto mer man pratade desto lättare det blev. Det var synd, att de stannade så kort tid.


Linda V:
Den första kvällen var det mycket bra att vi spelade sällskapslekar så vi kunde lära känna varandra bättre före grupparbete. Vi hade inte så mycket tid för grupparbete. Jag personligen tror att det kunde bli bättre diskusioner när vi hade haft mer tid. Men, det var mycket bra att vi kunde göra det och höra svenskarnas och finnarnas åsikter. Alla ämnen som vi kunde diskutera var mycket intressanta.
Jag gillade besök till parlamenthuset och bowling - det var bra att vi kunde se hur svenskar och finnar var utanför grupparbete-miljön.

Omar:

Jag tyckte mycket om projektet. Jag och Hannes arrangerade lite lekar till våra gäster på första dagen. Det gick mycket bra och vi fick praktisera mycket språk. Vi blev bästa kompisar med Jawad och Emil. Vi lärde dem några estniska ord och pratade om varandras kultur. Nästa dag gick vi alla och spelade bowling, där vi hade det roligt hela kvällen. Alla fick spela och prata mycket. Efter det gick svenskarna till sitt hotell. Jag också tyckte om samlingen i skolan där den samiska kvinnan pratade och läste sina dikter, som var intressanta och kul, eftersom jag förstod nästan allting.

Tuuli:

Svenskar och finnar kom till Estland på eftermiddagen den 4 april. Nästan alla studenter av vår klass träffade dem i skolan. Först pratade vi inte så mycket med varandra, tyvärr är det någonting som är typiskt för både ester, finnar och svenskar. Men vi hade det ändå roligt, de verkade vara intresserade av Estland och oss som människor.
På tisdagen gick vi till parlamenthuset då fick jag prata lite mer med dem. En sak jag märkte var att finnar pratade svenska väldigt bra! På onsdag hade vi några timmar grupparbete. Det var min favoritdel av deras besök, vi diskuterade utbildning i alla 3 länder. Jag faktiskt var lite ledsen för att jag hade inte varit mer aktiv tidigare. Det var kul erfarenhet att kunna tala svenska med svenskar och finnar för att jag fick veta ungdomars synpunkter om viktiga ämnen i samhället.
Tack för Nordplus projekt, Juta!

Adeele:

Nu har vi varit med i projektet nästan ett år. Trots att projektets första träff ägde rum på sämsta möjliga tidpunkt (mycket att göra i skolan!), hade vi det intressant och roligt tillsammans.
Den första kvällen när de kom, var vi även lite närvösa och hade problem att ta oss samman och börja tala svenska - allt hände på en gång. Det första intrycket var trevligt och det inte tog så lång tid att börja prata med varandra. De sällskapsspel hjälpte smälta is, vi är ju egentligen alla ungdomar med liknande intresser och problem i livet - det fanns otroligt mycket att prata om. Tiden gick mycket snabbt och kvällen slutade tidigt, för att vi ester var trötta på examen och finnar och svenskar hade rest hela dagen.

Första morgonen med grupparbete nästan flög av. Jag var i yrkes/arbete grupp och vi pratade mest om frågorna som vi hade på pappret. Vad var intressant, svenskarna var de mest tysta. Men på det hela taget var samarbete intressant och vi förstod att de 3 länderna är inte så olika.
Samma kväll hade vi en trevlig bowlingmatch, alla fick vara i blandade grupper och prata med dem man inte hade haft möjlighet prata med tidigare. Sedan gick jag med en grupp av ester och finnar till ett litet cafe, för att vi hade så mycket att prata om. Då tänkte vi att vad kul är det, när man är tvungen att träffa nya människor, men då hittar man goda vänner. Vi chattade till sena timmar och hade en underbar erfarenhet och nästan glömde att vi är inte infödda svenskar - vi även skrattade på svenska.

Den sista morgonen var det därför ganska svårt att koncentrera sig och vår grupp kände att vi ville ha lite mer tid föt att komma upp med en bra presentation. Det var ganska dåligt att arbeta tillsammans med en grupp som inte hade synergi. Emellertid var det mycket mycket kul att arbeta med finnar, de hade energi och motivation och delade sina ideer och erfarenheter.

Aike:

Tyvärr hade jag inte tid eller möjligheter att delta i alla verksamheter när svenskarna och finnarna var här, men jag gick till parlamentet och deltog i projektgruppen, där vi diskuterade olika jobb och yrken.I parlamentet var det mycket intressant och roligt. Även jag fick veta fakta om Riigikogu, som jag visste inte (även om guiden missförstod några mina frågor :)). Jag använde inte så mycket svenska där, eftersom vi hade inte så mycket tid att prata. Jag hoppas att vårt parlament var intressant för svenskar och finnar också.

Grupparbete var bättre för att kommunicera. Jag pratade mycket på svenska och det var trevligt att jag kunde tala så bra. Svenskarna var lite tystare än ester och finnar, men jag hoppas att de förstod oss. Kanske de var lite blygare. Jag pratade mest med en finsk kvinna, som var mycket vänlig och varm. Det var även lite svårt att koncentrera mig när det gällde grupparbete, eftersom det var so rolig att prata om livet med henne.
Jag också tyckte mycket om den samiska kvinnan som vi träffade den tredje dagen, men det var ganska svårt att förstå henne. Jag förstod nästan allt, men det fanns saker om samisk kultur, som förblev lite oklar. Hon pratade mycket interessant och jag blev lite orolig när hon pratade och pratade och jag ville förstå, men jag kunde inte. Jag tror att det skulle ha varit bättre om hon hade pratat lite mer på engelska.
Nordplus projekt i Tallinn var kul. Det var roligt att träffta människor från andra ställen än Stockholm och Helsingi och det var en bra möjlighet att praktisera svenska.

Gertrud L:

Jag tyckte mycket om projektet, eftersom vi kunde praktisera svenska ganska mycket. En anledning till det var att svenskarna var mycket tystlåtna och det var en överraskning att finnarna pratade mycket mer än svenskarna. Men i allmänhet var dem mycket vänliga. Det var kul att vi kunde prata i cirkel och lärarna var inte där alltid så man kände sig mer fri. Svenska och finska lärarna var också mycket vänliga och jag pratade med finsk lärare och hon var jättevänlig och snäll. Programmet var bra eftersom vi kunde få nya vänner och prata med dem på svenska och då glömmer vi inte språket. Hoppas att de också hade det roligt här!

Anna-Laura:

Jag vet inte precis vad jag tycker om det eftersom jag kunde inte delta i grupparbete. Jag tror att de som deltog i grupparbete fick möjligheten att änvända svenska språket och fick nya vänner. Men jag hade möjligheten att vara med svenskarna och finnar i åndags och i tisdags kväll. Det var roligt och jag tyckte mycket om spel som vi spelade med varandra och jag såg att mina klasskamrater är inte rädda för att prata på svenska och hade också rolig tid. Jag tror att det viktigaste var att de hade det roligt och tyckte om att vara i Estland.

Möte i Tallinn - svenskarnas reseminnen i ett bildspel

Studenterna från Strömsund fångade tre dagar i Tallinn på sina bilder. Tack till Malin, Victoria, Matilda, Sophie, Emil, Josefine, Jawad, Evelina och Marina!

Möte i Tallinn: studenternas presentationer

I april 2016 möttes studenter från Sverige, Finland och Estland i Tallinn. Under dessa dagar gjorde vi mycket, bland annat var grupparbete i schemat.

tisdag 20 juni 2017

Möte i Strömsund - dag 2



 Tema arbetsmarknad - arbete i grupper

 Redovisning 

 Learning Café



 Vi studerade samisk kultur i en äkta samisk kåta

Vi provade att kasta lasso

 Middag på Campingen

Kahoot om Sverige, Finland och Estland

Dags att ta en gruppbild och säga adjö

Stort tack för de givande dagarna i Strömsund!





Möte i Strömsund 27-29 mars 2017 - dag 1

Esterna är framme i Östersund!

 Morgonpromenad och shopping i staden

Rundvandring på Hjalmar Strömerskolan 

Kreete och Annikki hittade en patient

Ice-breaking-lekarna


onsdag 29 mars 2017

Intervju med Barbro Allardt Ljunggren

“Det här är lite choklad, det här är någon slags torkad mango… ,” bjuder Barbro Ljunggren, den svenska ambassadörens fru i Estland, när vi har kommit in till ett väldigt fint rum i ambassaden. Vi, Gertrud Einmann och Elo Sihv, har fått en underbar möjlighet att intervjua henne och prata om temat språk.

Barbro är ursprungligen från Finland men pratar svenska som modersmål. Hon var 27 när hon flyttade ihop med sin man, till Sverige, men hade också bott två och ett halvt år i USA före detta tack vare hennes pappas jobb.


Hur länge har du bott i Estland?
“Tre och ett halvt år.”


Vilka språk talar du?
“Jag har haft den goda förmånen att lära mig tre språk i barndom faktiskt - svenska och sedan finska och engelska. De tre språken har jag på väldigt hög nivå. Sedan är det ett långt steg neråt till nästa språk, som för min del är franska, som jag ändå läste 6 år i skolan. Och ett långt steg till till tyska och estniska. Jag har också lärt mig lite tyriska, ryska, latin och isländska faktiskt, men det är mycket begränsat.”


Är det svårt med estniska?
“Det är lättare för mig som har finska bakgrunden, men det är ju både lätt och svårt. Man märker de skillnaderna  mellan estniska och finska framför allt. Där finns ju de här orden, om vi tar “huvitav” [på estniska betyder det “intressant”] men på finska är “huvitava” “roligt”. Och på estniska heter “hallitus” mögel, men på finska är det “parlament”. Men ändå finns det massa ord som man kan förstå på estniska. Men jag råkar ju vara språkvetare så det skulle vara ganska hemskt om jag inte hade försökt det ens.”


Du läser böcker på estniska men gillar du att läsa dem på andra språk också?
“Jag läser väldigt mycket på svenska, finska och engelska. Jag har läst några deckare på estniska och jag läser Postimees [en estnisk tidning]. Däremot skönliteratur på estniska har jag inte försökt läsa så mycket, det är ju betydligt svårare. Tyvärr läser jag inte så mycket på franska eller tyska men det händer att ibland läser jag någon tidning eller tidskrift.”


Är det viktigt för dig att kunna olika språk? Varför är det viktigt? Varför tycker du om att kunna olika språk?
“Det är onekligen. Jag är doktor i två språk och klart har det att göra med min bakgrund. Det blir på något sätt så självklart för att klara sig i olika sammanhang och ta del i olika saker i världen. Man har nytt av olika språk om man vill veta mer om vad händer i samhället. Jag kan titta på Aktuaalne Kaamera (estniskt nyhetprogram) eller ibland lyssna på radio. Jag tycker att det är mycket givande att kunna samhällets språk.”


Vilket sätt är det mest effektivt för dig att lära dig ett språk?
Det är klart att det mest effektiva om man tänker på “The level of ultimate entertainment” är att lära sig ett språk naturligt i barndomen och sedan fortsätta. Självklart är det en fördel att vara på andra språkets miljö: det är lättare att vara här och lära sig estniska än det skulle vara om jag var i Sverige och försökte lära mig det. Det är alltid bra med kontakt och att man hör språket och att man har möjlighet att tala språk. Jag tror att det är kombination av det och grammatik.”


Hur tycker du att världen skulle se ut om det bara fanns ett språk?
“Det skulle vara väldigt tråkigt. Jag tror att det är egentligen ganska omöjligt att man skulle lyckas att få alla tala på ett språk. Under de sista 2000 åren har till exempel estniska och finska förändrat sig så mycket. Det har blivit massor av olika dialekter för att språk förändras hela tiden. Språk håller ju ändå ihop med kulturen och det är en del av det. Jag tror inte alls på det med bara ett språk.”

Tack för intervjun!

söndag 26 mars 2017

Intervju med Gustaf

Gustaf, som är pappan till två små barn, har bott i Estland mer än 10 år. Han säger att han jobbar med allt möiljgt. Han är också ordförande i Svenska Odligens Vänner, en organisation som företräder estlandssvenskar i Estland. Gustaf talar många olika språk, bland dessa engelska, svenska, estniska och tyska.


  1. Hur kom det sig att du bor och arbetar i Estland?
    - “Min fru är halvest. Hennes mormor morfar föddes i Estland och hennes mor föddes i Tyskland, men hon är född i Sverige. Hon åkte till Tartu 1997 och studerade där i ett halvår. Jag hälsade på henne och tyckte att Estland var jättevackert. Vi kom tillbaka en vecka varje år. I början på 2000-talet var det ekonomisk kris i Stockholm och vi flyttade till Estland.“
  1. Hur började du läsa estniska?
    - “På en intensivkurs i Tartu 1999. I början var det ganska enkelt, därför att man lärde oss bara “õlu (öl)”, “rohkem õlu (mer öl)”, “kolm õlut (tre öl)”. Det svårare kom senare.“
  1. Vilket språk liknar estniska mest?
    - “Finska”
  1. Vad är svårast med estniska språket? 
    - “Frågan är fel ställd. Frågan är om det finns någonting som är lätt med estniskan. Estniska har många problem. Ett problem som alla utlänningar har - de blandar ihop det som är annorlunda med svårt. De tror att annorlunda och svårt är samma sak.
    - “Estniska är ett språk utan regler, men estniskan har tryckt in i ett regelsystem av    en tysk. Så att när man lär ut estniska så lär man ut estniska som om det vore ett regelbaserat språk, men så är det inte. Det vill säga att det grammatiska systemet och språket passar inte ihop. Och det här förstår inte alls de flesta som undervisar i estniska. Jag var på en kurs i Tartu 1999 och hade en diskussion med min lärare och efter 40 minuter sa han “Ja, du har rätt, det här stämmer inte”.
  1. Vad är ditt favoritord (på estniska)?
    - “Jäääär (iskant)”
  1. Är ester förstående när du pratar med dem? 
    - “I början var det ganska intressant - för en est finns det två sorters människor - de som talar estniska och de som inte talar estniska och det finns ingenting där mittemellan. Dvs om jag säger “Tere!” (Hej) och kanske lite till det betyder det att man flyttar mig direkt från en icke-estnisktalande grupp till en estnisktalande. Så det finns ingen större förståelse för nybörjare.“
  1. Varför är det viktigt att kunna olika språk? Vad har språkkunskap givit till dig?
    - “Jag tycker om att kommunicera. Språk är en del av kulturen, så att om man bor i ett land och inte kan språket förstår man inte kulturen. Att förstå ester måste man förstå estniska, tror jag. Jag talar ju, tycker jag själv, bättre estniska än nästan alla utlänningar i Estland. För mig är det viktigt, därför att jag har valt att komma till Estland, jag har köpt min biljett.“
    - “Språkkunskap har gett mig otroligt mycket. Möjligheter att kommunicera är ju fantastisk. Man bor i Estland så får man bonuspoäng för jag har lärt mig estniska. Alltid är det “Oj, du är så duktig” och “Vet du, att vissa som har bott här i 50 år fortfarande inte talar estniska! “


Johanna och Annikki tackar Gustaf för intervjun!


IMG_2459.JPG